Systrarna André

Imorgon fyller jag 28 år och kommer att vakna ensam i mitt hotellrum på Fars Hatt. (Jag har varit här i en och en halv månad nu. Sjukt!) Jag laddar inför födelsedagen genom att ta en öl, eller faktiskt inte. Jag sitter på rummet med en ansiktsmask på mig, bilden ovan togs för någon vecka sedan.
Hur som helst, sommaren på västkusten har varit lång och innehållit en massa jobb, kaos, skratt och nya erfarenheter. Men nu längtar jag verkligen hem.

I Göteborg pratar man inte bara en konstig dialekt, man använder även konstiga ord. När kvarlämnade Du någonting senast?

I dag plåtade vi en helikopter. Jag tror att jag skulle älska att flyga, men tyvärr fick jag inte prova.

Ovanlig syn på Stadion.

Det här skulle kunna vara jag just nu. Är fullständigt slut efter första dagen på mitt nya jobb. Började sju i morse och kom hem drygt tolv timmar senare. Har haft otroligt roligt, men hjärnan har gått på konstant högvarv. Nu är det snart läggdags – om jag inte ska däcka på det här sättet...

Precis som Joanna skrev tidigare så har jag varken brutit armarna eller övergivit bloggen. Jag har bara varit och semestrat i Medelhavet. Nu är jag tillbaka, utvilad och redo att ta mig an saker igen. Har haft en superskön semester (behövde verkligen det). Men på måndag börjar allvaret igen – vilket ska bli kul. Det är märkligt det där, när man jobbat länge vill man ha semester, men när man haft ledigt ett tag saknar man att jobba. Hur som helst, nu är jag tillbaka!

Jag skulle betala 900 kronor för att slippa en guldhamster. Att den gamla skruttofilen Peter Plunkty tycker att jag är lik en guldhamster tycker jag dock fortfarande är väldigt roligt.

Jag sitter på ett sushiställe i Lorentsberg. Cathrin och Sara sitter på Indiern bredvid. Jag hade också tänkt äta där men ångrade mig när jag såg menyn. Starka kryddor, bönor och linser tar fan kol på min mage. Risken är dock att sushibitarna här gör det samma. De är fan groteskt stora! Jag har aldrig gillat små plutt sushibitar men det är fan bättre än de här monstren. De här två har jag lämnat eftersom jag inte får in dem i munnen.